Hva skjer i Tromsø: Annet

Hva skjer i Tromsø

En oversikt over aktiviteter og kulturtilbud i Tromsø og omegn.

By
Tromsø

Kommentarer

  1. #4 Innlegg fra Anonym

  2. #3 Innlegg fra matzcrorkz

    yrxwgE Thanks so much for the blog post.Much thanks again. Keep writing.

  3. #2 Innlegg fra Sally

    Som medlem i Ve4nsterpartiet och som djupt byaemrkd f6ver utvecklingen inom arbetar- och solidaritetsrf6relsen ff6ljer och deltar jag se5 gott jag ff6rme5r i politiken. Ve4nsterpartiet e4r den viktigaste kraften inom den radikala falangen av rf6relsen, vare sig vi vill det eller inte. De4rff6r e4r Lars Ohlys beslut att inte fortse4tta som partiledare viktig. Den kommer att leda till en ff6re4ndring, inte bara pe5 partiledarposten utan ockse5 av politiken. Diskussionen om framtiden e4r redan ige5ng bland medlemmar, bloggare, tidningsle4sare och aktivister. Den e4r nf6dve4ndig och den sker f6ppet och resultatet kommer vi att se om ett halve5r, i Uppsala. Det e4r bra.Ohlys beslut har lett till kommentarer pe5 ledarplats i de allra flesta tidningar, bland annat i , och , ff6r att ne4mna tre ve4nstertidningar. Ne4r jag le4ser internationalen och prolete4ren ser jag tve5 ledare av helt samma karakte4r: Ve4nsterpartiet e4r kf6rt, medlemmarna passiviseras, det e4r reformism, ingen radikalism, en bromskloss. Ne4sta anhalt e4r historiens skre4phf6g. Ledarna skiljer sig i stort pe5 tve5 punkter: KP beklagar att V inte e4r stalinister. SP he4vdar att den stalinistiska grunden i V fortfarande e4r en he4msko.Jag har aldrig haft ne5gon som helst tilltro till diktaturernas stf6velslickare pe5 Fje4rde Le5nggatan. Dem ff6raktar jag ff6r deras homofobi, kvinnofientlighet, sekterism och stf6d till Stalin, Nordkorea, Syrien och andra diktaturer. Jag har stark en tilltro till den kritiska analys av stalinismen som internationalen traditionellt har. Men internationalens ledare e4r ne5got av det intellektuellt och politiskt svagaste jag le4st i e4mnet i en tidning som jag e4nde5 ff6ljt sedan 1976. Ingen inbjudan till samtal, utan bara en salt f6rfil mot alla som re5kar tycka att V e4r ett alternativ. Inte en enda referens till den pe5ge5ende debatten, bara en historisk expose9 som nog kan ha sin giltighet, men som genom ledaren slutsatser blir f6verflf6dig att diskutera: ”Allt e4r kf6rt med V. Det e4r Moskvas och Hilding Hagbergs fel. Inget revolutione4rt perspektiv he4r inte. Och alla som blir medlemmar passiviseras. Bromsklossen. Parlamentariskt schackrande. Utan e4nde.”Det e4r internationalen och SP som ve4ljer att ste4lla sig utanff6r diskussionen. Och det e4r logiskt: varff6r diskutera ne5got som e4nde5 e4r kf6rt?Lika belysande e4r internationalen inte innehe5ller ett spe5r av f6ppen sje4lvkritik, omprf6vning, ff6rnyelse eller f6ppenhet kring det egna partiprojektet. Det e4r de5 man fe5r nf6ja sig med att bli ett ”salt”.De4remot rekommenderar jag varmt ledaren i Flamman, som e4r kritiskt granskande, analyserande och faktiskt tar itu med arbetar- och solidaritetsrf6relsens problem. Den diskussionen ff6ljer jag, ff6r den e4r f6ppen och resonerande. Inte kf6rd.

  4. #1 Innlegg fra GhostRider

    Jeg har siden jeg begynte e5 bruke Internett annegg pe5 midten av nittitallet sett pe5 Internett som en forlenget arm av media generelt og utnyttet derfor de muligheter den gir til e5 delta aktivt i samfunnsdebatten, pe5 lik linje da jeg ff8r den tid deltok i samfunnsdebatten via aviser og lignende, og senere ogse5 har hatt mulighet til e5 bruke radio, video med mer. Det har ve6rt den viktigste grunnen til at jeg har sett store fordeler med Internett. Av den grunn at du fritt kan gi uttrykk for dine meninger, uten tungvindt redaksjonell vurdering. Samtidig som du mer eller mindre pe5 direkten kan fe5 tilbakemeldinger pe5 det du me5tte gi uttrykk for. Det er jo et valg en gjf8r og det var et valg jeg gjorde mange, mange e5r ff8r det var noe som het Internett, tidlig i min ungdom. Kan hende det skyltes at jeg drev med interesser som tvang meg til e5 drive med publisering, da som tegner og illustratf8r, en form for formidling pe5 lik linje med andre som driver med formidling av musikk, litteratur, teater, film og offentlig informasjon via, radio og tv, trykksaker med mer. Har jo jobbet i ne6r tilknytning til aviser, i forlag og i ne6rradio. Pe5 den annen side se5 har du alle de som ikke av den grunn deltar i sosiale grupperinger pe5 Internett, som aldri eller skjeldent har hatt noe spesiell tilknytning til bruk av de nevne virkemidlene for e5 ne5 ut, ja, sogar ikke har hatt behov eller interesse for det. Ikke ff8r de oppdaget en del sosiale grupper som var fristende og pe5 den me5ten valgte en aktiv deltakelse, som regel da i dekke av e5 ha et nick, et pseudonym, noe som jo enda i dag er veldig utbredt, spesielt pe5 Internett. Nick har jeg aldri ve6rt se6rlig tilhenger av, ne5r en skal delta pe5 Internett, det er i visse situasjoner det kan ve6re pe5krevet, spesielt ne5r du skal bevege deg innpe5 helt personlige ting, dypet av ditt privatliv, som er kjent kun for de fe5, men i en generell samfunnsdebatt er det liten grunn for det. Ne5 er det nok slik at mange i altfor stor grad, ikke har se6rlig grenser for sitt eget privatliv, spesielt i sosiale mediaer som facebook, og blander kortene i altfor stor grad, uten tanke for ff8lgende. Det er jo ogse5 klart at det ligger en fare i dette med at det fra myndighetenes side kan misbrukes, all den informasjon en legger ut via nettsamfunn og pe5 andre me5ter. Det kan ligge en agenda bak som ff8rer oss bak lyset og vi ser jo at det er fullt ut mulig og blir brukt. Vi har jo i veldig stor grad knyttet til oss teknologi som gjf8r dette i stor grad mulig e5 ff8lge med hver enkelt bevegelse vi gjf8r, via mobiltelefon, kortbruk og pe5 andre me5ter, er vi registert eller registeres i tillegg til at vi er knyttet opp mot Internett pe5 en eller annen me5te. Se5 totalt sett har vi gjort ve5re valg, som gjf8r oss veldig se5rbare, om noen skal titte oss i kortene. Ff8r Internett og de mulighetene den gir oss, se5 var det de som aktivt holdt pe5 i den offentlige debatt, gjennom trykte mediaer, radio og tv, som var utsatt, men ogse5 de som ble mistenkeliggjort og av den grunn overve5ket, se5 langt som det var mulig. Det var likevel ikke noe som enhver borger opplevde, og ff8lte det som en trussel, her i landet, selv om mange med e5rene oppdaget at de var blitt overve5ket som ff8lge av den fremmedfrykten var se5 dominerende fra f8st.